|

Goblinwalley Lordi " Dexter" Född 20070216-20070908
Inga ord kan beskriva hur det känns det är så orättvist varför just han ? Dexter som var den underbaraste lilla valp man kunde tänka sig han var alltid glad och älskade allt och alla ! Han älskade att lära sig nya saker och hade så otroligt lätt för det ! Hans mentalitet var något utöver det vanliga och med tanke på hur det var med hans höfter så är det konstigt att han inte bitit ifrån sig eller varit tvär mot barnen eller någon annan. Men sådan var han ! tålmodig ,mild & god. Han är nog den ända valp som jag träffat som inte bitit eller gnagt på en. För sa man nej en gång så gjorde han inte om det ! Men vi är tacksamma för den korta tid vi har fått lära känna honom. Han har skänkt oss mycket glädje och många goda skratt med sina tokerier ! Det är så tråkigt att vi inte fick se honom växa upp och bli den stora stjärnan vi trodde han skulle bli !
Vi saknar dig Dexter ! du kommer för alltid finnas i våra hjärtan och vi kommer aldrig att glömma dig !
Vi hade under några veckors tid varit lite oroliga för Dexter. Efter han har legat och sovit en stund och sedan skulle resa sig upp så har han rört sig så stelt och det har tagit en stund innan han har kunnat röra sig normalt. Vi har då spekulerat om att han kanske har växtvärk eller kanske i värsta fall kanske någon inflammation. I Tisdags åkte vi till veterinären för att kolla upp honom. Det visade sig att han hade allvarliga höftleds problem. Röntgen plåtarna visade att höftkulorna inte låg i "hålorna" utan dom låg på utsidan. Veterinären rekommenderade avlivning eller alternativet höftledsbyte på båda sidorna. Det skulle innebära att han inte kunde opereras innan ett års ålder eftersom hunden måste vara färdig växt innan, och det trodde veterinären inte att han skulle klara eftersom det är en storväxt ras. Värsta scenariot skulle kunna bli så att han blev liggandes långt innan man kunde operera honom. Operationen skulle dessutom ske i två omgångar med ca ett års mellanrum och detta betyder ju ett stort lidande för hunden som ändå aldrig kommer att kunna leva ett normalt hundliv. Och den stora frågan är ju hur den andra höften skulle klara sig i väntan på att den opererade skulle läka. Det har varit ett jättejobbigt beslut att fatta eftersom han betyder så otroligt mycket för oss. Men vi har inte hjärta att låta honom genomgå all den smärta det skulle innebära med dessa operationer och att sedan få leva ett liv som vi inte tycker är värdigt en hund.....
  

Måste bestämma mig Bestämma om du ska få leva eller dö Dö o slippa smärtan eller leva med den glädje du har inom dig
Kan inte fråga dig om råd Hur ska du kunna förstå att jag bara vill ditt bästa
Tårarna börjar rinna Blöter ner din päls Du försöker slicka mig torr i ansiktet Du försöker trösta mig (tror jag)
Har nu bestämt mig Kanske emot din vilja Kanske inte Hur ska jag kunna veta det
Kramar hårt om dig Vill egentligen inte släppa taget Men gör det För din skull
Smeker din päls en sista gång Försöker säga hur mycket jag älskar dig Men orden fastnar i halsen
|